Slaveriets historia
judar
https://christiansfortruth.com/jewish-dominance-of-the-african-slave-trade/
européer
sovjetunionen värdens brutalaste slaveri
antikens Rom, 50% skatt, slavmanual
Det var européer som först förbjöd slaveriet och sedan med vapenmakt tvingade andra folk att upphöra med det.
Den atlantiska slavhandeln försiggick under 1400-1800-talet, den muslimska slavhandeln från 600-talet till 1900-talet. Tur att det var antirasistisk slavhandel innan.
Eftersom så mycket av slavhandeln sköttes privat och illegalt har forskare haft svårigheter att fastställa hur många slavar som fraktats och exakt vilka länder som stod bakom enskilda transporter.[9] Olika forskare uppskattar att totalt mellan 12 och 20 miljoner slavar omfattades av den transatlantiska slavhandeln.[
Den transatlantiska slavhandeln
Arabisk-muslimsk slavhandel
Slaveriet i den muslimska världen pågick från 600-talet till 1900-talet, den atlantiska slavhandeln från 1400-talet till 1800-talet. Den muslimska slavhandeln från Afrika förslavade jämförbara mängder som den transatlantiska slavhandeln, mellan 11 till 14 miljoner. I det islamiska slaveriet var ⅔ kvinnor, i det atlantiska var ⅔ män.
Muslimska auktoriteter har aldrig predikat att slaveriet skall avskaffas. Enligt sharia-lag är slaveri lagligt och accepterat (för icke-muslimer).
inleddes en arabisk slavhandel i samband med islams födelse på 600-talet. Enligt den nya läran fick muslimer inte förslavas, vilket skapade ett behov av att hämta icke-muslimer från andra kontinenter. Enligt beräkningar ska mellan 11 och 14 miljoner afrikaner på detta sätt ha förts till Mellanöstern, varav de flesta kvinnor, eftersom arabernas slavar även skulle användas för sexuella ändamål. Språket swahili har till exempel ett stort antal arabiska låneord från denna tid.
Slaveriet var redan utbrett i Afrika, så araberna - och senare européerna - behövde inte fånga in så många slavar själva, utan de köptes av olika stamhövdingar. Dessa slavar hade oftast tagits som fångar vid olika lokala konflikter, slavhandlarna hade lite kontakt med själva förslavandet.
Till skillnad från Förenta staterna så kastrerade araberna sina manliga slavar, vilket gjort att det i dag inte finns en stor afrikansk minoritet kvar i Mellanöstern.
Att araberna också tog slavar från Europa, bland annat i Östeuropa och det av muslimerna då ockuperade Spanien, är ett faktum som helt förbises i nutida debatt och historieskrivning. Ökänd är till exempel den muslimska slavräden mot Island sommaren 1627, då flera hundra islänningar fördes bort som slavar och många dödades.
"Turkräden" på island 1637. Slavskepp hade kommit från piratnästena i Algeriet och Tunisien för att ta med sig kristna slavar tillbaka till Medelhavet. Totalt togs 380 islänningar som slavar ner till barbareskstaterna.
https://www.nyatider.nu/wp-content/uploads/2020/10/island11.jpg
Slaveriet var accepterat i årtusenden. Inte bara bland afrikaner och araber, utan även det antika Grekland och Rom höll sig med slavar. Vikingarna hade trälar. Det finns dock en fundamental skillnad, något som aldrig nämns av den vänster som vill att vi späker oss själva för påstådda historiska oförrätter: Det var européerna som avskaffade slaveriet och sedan tvingade andra att göra detsamma. De gjorde det inte av ekonomiska orsaker - tvärtom kostade det resurser och även soldaters liv - utan man stoppade slaveriet av moraliska orsaker.
Redan under slutet av 1700-talet fanns ett betydande motstånd i Europa mot slaveriet, av moraliska skäl. Flera framstående slavmotståndare var svenskar, som exempelvis Anders Sparrman och Carl Bernhard Wadström.
Även om slaveri i dag formellt är förbjudet i samtliga arabiska länder, fortgår det och vissa islamiska auktoriteter framhåller att det är en del av islam. En vanlig form är i dag de kvinnliga "hushållerskor" som förs från fattiga länder i bland annat Sydostasien, främst Filippinerna, till de rika gulfstaterna och inte minst Saudiarabien, där de saknar rättigheter och ibland också utnyttjas sexuellt.
I dag anses Mauretanien ha den största andelen slavar i världen, strax över två procent av befolkningen, vilket motsvarar 90 000 personer. Slavarna är huvudsakligen svarta, och slavägarna araber. Liknande situationer ses i grannländer som Mali, Tchad och Niger.
Den förljugna bilden av slaveriet följer ett mönster, där förtryck endast tas upp först när vita är förövare och svarta offer. På 1970- och 1980-talen var Västvärlden, och inte minst Sverige, mycket kritiskt mot den diskriminering som svarta utsattes för i apartheidsystemets Sydafrika. Att hundratusentals svarta människor samtidigt dödades av svarta ledare som Idi Amin och Francisco Macías Nguema upprörde uppenbarligen inte lika många.
På samma sätt ser vi nu hur världens fokus ständigt riktas mot de svartas situation i USA och enstaka polisskjutningar, medan ingen säger att "black lives matter" när det gäller på riktigt förslavade människor i dagens Afrika och Mellanöstern.